... en samling banala trallar utan socialt patos!

Hide my face in my hands, shame wells in my throat
My comfortable existance is reduced to a shallow meaningless party
Seems that when some innocent die
All we can offer them is a page in a some magazine
Too many cameras and not enough food
'Cos this is what we've seen

Sting, 1980

(Klicka på bilden för en förstoring)

Liksom världen i övrigt förfasas jag av jordbävningen i Haiti. En förfasan som innehåller många frågor om "varför" men också insikten av mina begränsningar att kunna göra en skillnad. Som så många andra har jag skänkt pengar till hjälporganisationer som, om dom kommer fram, kan lindra lidandet. För övrigt verkar det som om Sverige och vi svenskar är generösa med våra pengar när det gäller katastrofhjälp. Härom dagen såg jag en lista på de länder som hittills har bidragit med mest humanitärt stöd. Först kom USA, därefter Frankrike, Storbritanien och därefter Sverige. Däremot fanns inga av de rika länderna från den arabiska halvön på listan. Vill gärna förstå anledningen!

I går kväll följde jag den internationella insamlingsgalan "Hope for Hahiti now" på TV som säkert inbringade bidrag som kan räknas till många 100 miljoner. Som draghjälp fanns välkända skådespelare som svarade i telefon och flera kända artister som uppträdde. Och det var då jag upptäckte ett intressant samband som jag formulerade till en hypotes.

Hypotesen lyder: "Populärmusikens texter har de senaste 20 åren utvecklats till en samling banala trallar utan socialt patos".

Hur leder jag det i bevis? Jo, utav galans 19 musikframträdanden där artisterna valde musik och texter som på ett eller annat sätt speglade Hahitis öde gjordes 13 av låtarna 1989 eller tidigare, åtta gjordes mellan 1969 - 1989 medan fyra gjordes under perioden 1990 - 2010. Till saken hör också att två låtar blev specialskrivna inför galan varför jag inte räknar med dom.

Här är spellistan:

John Legend: "Motherless Child", 1800-talet
Mary J. Blige: "Hard Times", 1854 av Stephen Foster
Alicia Keys: "Prelude to a Kiss", 1938 avDuke Ellington;
Bruce Springsteen: "We Shall Overcome", originalet skrevs i början av 1900-taletoch blev känd 1963 genom Joan Baez
Dave Matthews & Neil Young: "Alone & Forsaken", 1951 av Hank Williams
Emeline Michel: "Many Rivers To Cross", 1969 av Jimmy Cliff
Stevie Wonder: "Bridge Over Troubled Water", 1970 av Simon & Garfunkel
Jennifer Hudson: "Let It Be", 1970 av Beatles
Sheryl Crow, Keith Urban and Kid Rock: "Lean on Me", 1972 av Bill Withers
Wyclef Jean: "Rivers of Babylon", 1972 av Brent Dowe
Sting: "Driven To Tears", 1980 av the Police
Justin Timberlake: "Hallelujah", 1984 av Leonard Cohen
Madonna: "Like a Prayer", 1989

Shakira: "I'll Stand by You", 1994 av Pretenders
Taylor Swift: "Breathless", 2005 av Better than Ezra
Beyoncé: "Halo", 2009
Christina Aguilera: "Lift Me Up", 2010 av Linda Perry

Coldplay: "A Message", 2010 (natten innan konserten)
Jay-Z med U2's Bono och Rihanna; "Stranded”, 2010 inför konserten

Enligt mig belägger hypotesen att textförfattare och musiker innan 1990 var mer angelägna och intresserade av att spegla samhället och vårt samvete i sin musik än vad man är idag.

Tyvärr tror jag att hit-fabrikerna och en explorativ kommersialism är anledningen.

Krig ska bli miljövänligt!

Chanting the Mantra peace on earth
We all been playing those mind games forever
Some kinda druid dudes lifting the veil
Doing the mind guerrilla

John Lennon, 1973




Amerikanska Pentagon drar nu sitt strå till stacken för en mer ”uthållig” och medveten miljöpolitik. USA som är djupt involverad i aktiv krigföring, eller om man nu vill använda termen fredsbevarande insatser, i såväl Irak som i Afghanistan har börjat förstå att blykulorna och stridsflygplan inte bara dödar människor utan också miljön på ett högst påtagligt sätt? Samtidigt som målet är att ”oskadliggöra” stridförande fiender vill man rädda planeten genom miljövänlig krigföring.

Pentagon investerar miljontals dollar i “gröna vapen” som exempelvis blyfri ammunition som inte förgiftar vattendrag. Jag väntar bara på att få se en vapentillverkares reklamTV-slogan om ” Kulan som dödar dig men inte naturen!”

Ett annat exempel på Pentagons gröna samvete är ”den stora gröna flottan” (atomdrivna eller biobränsledrivna fartyg) och ”Green Hornet” som är det nya biobränsledrivna jetplanet. Andra bränsletyper som testas på flygplan är alger, gräs och djurfett. Enligt Pentagon kan varje stridsflygplan spara 127.000 tunnor bränsle per år! Det är ju alltid något då USA idag gör av med 95 miljoner tunnor jetbränsle per år.

Med den våg av miljöhype som sveper över jorden så måste väl varje bidrag till minskade koldioxidutsläpp vara välkommen, eller hur...?

Korruption

From the drip drip drip of the teardrops
To the chink chink chink of the cash
To the end end end of the friendships
To the wack wack wack of the bash
Corruption corruption corruption

Iggy Pop, 1999



(Ifall du inte ser kartan beror det på att du inte är inloggad på min blogg!)

Jag ramlade över en intressant artikel från Transparency International (TI) som är en oberoende frivilligorganisation som åtnjuter stor internationell respekt för sitt globala arbete att kartlägga och motverka korruption i alla dess former. I dagarna har man publicerat 2009-års resultat som speglar graden av den internationella korruptionen per land.

För att förstå kartan behöver vi först förstå hur TI definierar korruption? Så här säger man: "Korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för sin egen eller annans vinning". Kartan visar graden av korruption bland 180 länder inom offentlig sektor. Talet O i skalan visar på en omfattande korruption medan 10 visar på låg korruption.

Intressant är att Sverige som delade förstaplatsen 2008 tillsammans med Nya Zeeland och Danmark har halkat ner till en delad tredje plats tillsamans med Singapore. Bäst i klass är fortfarande Nya Zeeland med 9.4 följt av Danmark med 9.3 och som sagt Sverige och Singapore med 9.2. I botten hamnar instabila länder som Somalia 1.1, Afghanistan 1.2, Myanmar (Burma) med 1.4 samt Sudan och Irak med 1.5.

Vad är då anledningen till att Sverige har ramlat i rankningen? TI motiverar resultatet med att: "Sverige har fortfarande inte full transparens i dess partifinansiering". Samtidigt pekar man indirekt också på Sveriges delaktighet om tveksamma fall av mutskandaler i exportaffärer.

Bland slutsatserna man kan göra av undersökningen är att inget land är immunt mot korruption i ett eller annat avseende. Speciellt intressant är det att spekulera i korruptionens vägar, effekter och påverkan den har på den världsomfattande lågkonjunkturen och de ansträngningarna som görs för att stimulera världsekonomin.

Klicka dig vidare på http://media.transparency.org/imaps/cpi2009 så kommer du till den interaktiva kartan som för vissa länder är rätt avslöjande...

Utmattning och hjärnan

It's not how fast you can go
The force goes into the flow
If you pick up the beat
You can forget about the heat
More than just survival
More than just a flash
More than just a dotted line
More than just a dash

Rush, 1985




(Logga in på hemsidan för att se Monty Pythonfilmen)

Som ni vet finner jag ett nöje i att springa marathon. Jag förvånas ständigt av att kroppen fixar ca 100 träningsmil om året och påfrestningarna som ett lopp innebär. Vilken makalös konstruktion du och jag utgör!

I Sydafrika finns två läkare,Tucker och Dugas, som specialiserat sig på idrottsfysiologi med särskilt intresse för marathon. Deras forskning om kroppens förmåga till "self pacing" är mycket intressant. Self pacing skulle man kunna översätta till kroppens förmåga att själv välja optimal hastighet utifrån påverkande faktorer. Exempel på sådan faktorer kan vara temperatur, kupering, sträckans längd, kondition, motivation etc.

Vår förmåga att reglera hastigheten (vilket är något vi gör utan att oftast själva tänka på det) är mycket mer komplex än vi tror. T om ett beslut om hur snabbt du ska öppna ett 5km lopp jämförelsevis ett 10km lopp är ett resultat av ett otal kalkylationer kroppen gör med utgångspunkt av tidigare erfarenhet, träning, motivation, miljö och fysiologiska förändringar under träning.


Debatten bland forskare handlar om ifall din uppfattning och reglering av hastigheten sker medvetet eller undermedvetet. Troligen handlar det om en kombination. Illustrationen visar hur kroppen och hjärnan kalkylerar och ständigt omkalkylerar omständigheterna för att kontrollera att hastigheten blir efter kroppsliga förutsättningar så optimal som möjligt samtidigt som risken för överhettning och andra kroppsliga förändringar minimeras.

Denna balans nås genom att kroppen prognostiserar den fysiologiska effekten av det nuvarande beteendet. Mao frågar kroppen sig själv "ifall jag fortsätter i denna takt och lagrar denna värme, kommer jag att nå målet innan jag får problem och kanske stupar?"

Ifall det är en het dag, då värmelagringen är högre, kan svaret mycket väl vara ett "NEJ". Det som då sker är att hjärnan reducerar muskelaktiviteten och därmed också hastigheten varefter loppet fullföljs i en lägre hastighet.

Med anledning av de dödsfall som då och då inträffar i samband med marathonlöpning är den troliga orsaken, menar forskarna, en annan än att "self pace-funktionen" inte har fungerat. Orsakerna har ett viktigt samband och det är att en överväldigande majoritet av dessa löpare har tidigare ej upptäckta malfunktioner i centrala organ, ofta hjärtrelaterat, som också kan vara medfödda. Dessa underliggande orsaker kan trigga en fatal incident under påfrestning. Nu vet jag inte om just inkontinens hör till de främsta orsakerna...!

De som helt enkelt inte är tillräckligt tränade dör inte. Dom stannar efter 7-8 km, om inte tidigare, och går till målet då hjärnan inte tillåter fortsatt löpning!

Är det någon som vill hänga med till Paris över helgen...?

I got a letter from a friend the other morning
He say it's hot down by Montego Bay
I got the point and now I think it's finally dawning
Yeah, yeah, I got to get away

Aerosmith, 1987




Vattnet i viken har de senaste dygnen stigit till nya rekordnivåer med påföljd att vattenbrynet nu har kommit 15 meter närmare huset. Jag kan tänka mig fyra anledningar till varför. Antingen beror det på månens dragningskraft, den starka nordliga vinden, att någon öppnat slussportarna i Skagerak eller på den globala uppvärmningen.

Det är inte utan att man undrar ifall vattet kommer att krypa upp ytterligare 10 meter. Då slipper vi bygga den där swimmingpoolen som ändå ingen av oss vill ha! Nej, med höstrusket följer en längtan till fjärran land, värme och upplevelser. Av en händelse ramlade jag över en rapport som försöker förutsäga hur vi semestrar eller inte i framtiden. Med namnet "Tourism 2023" ser man fyra sannolika scenarier i kristallkulan.

I den första som kallas "Boom and Burst" frodas världsekonomin. Flygindustrin är utvecklad och erbjuder billiga resor och lättillgängliga destinationer. Nya alternativa bränslen eller bränslesnåla motorer gör att fastslagna normer för koldioxidutsläpp kan hållas. Men det finns ett problem, och det är den massiva ökningen av turism som leder till att många populära destinationer svämmar över med framför allt kinesiska och indiska turister samtidigt som jordens vildmarker explorateras och förstörs.

Ett mer skrämmande scenario är det man kallar "Divided Disquiet". Det är en verklighet där giftiga utsläpp i kombination med förödande klimatförändringar, våldsamma krig över begränsade naturtillgångar och en social oro har skapat en instabil och rädd värld. Av naturliga skäl är människans första val inte en semesterresa varför de allra flesta väljer eller är tvungna att stanna hemma.

Det tredje scenariot kallas för "Price and Privilege". Här har höga oljepriser gjort resandet till en exklusivitet förunnat de mycket rika, medan världens regeringar i scenariot "Carbon Clampdown" har träffat regleringsöverenskommelser (26 bokstäver!) som i kombination med straffskatter på resande och medveten utbildning av sina medborgare har gjort att de flesta bara önskar "etiskt korrekta semestrar" där man på frivillig basis hjälper nödställda samtidigt som man lär sig om andra folk och kulturer.

Visst låter det som att vi går en kul och upplyftande framtid till mötes! Ooops, det är bara 13 år dit så det gäller att passa på! Är det någon som vill hänga med till Paris över helgen...?

Earth Hour 2009

Oh, Mother Earth,
With your fields of green
Once more laid down by the hungry hand
How long can you give and not receive
And feed this world ruled by greed

Neil Young, 1994




I söndags släckte världen sitt elektrifierade ljus. Först ut var Sydney och allt eftersom som respektive tidszon slog 20.30 släcktes hem, kontor och officiella byggnader i fler än 1000 städer i 80 länder. Det blev en påtaglig manifestation om risken med global klimatförändring och hotet om utsläpp av växthusgaser.

Här följer ett antal "före & efter-bilder" av välkända vyer. Hur såg det ut hemma hos dig?

Sydney

Shanghai

Jakarta

Rom

Athen


Paris

Lausanne

London

Stockholm

Las Vegas


Los Angeles

Toronto

Detektivarbete

Old days
Good times I remember
Gold days
Days I'll always treasure
Funny faces
Full of love and laughter
Funny places
Summer nights and street cars
Take me back
To a world gone away
Boyhood memories
Seem like yesterday

Chicago, 1975

(Klicka på bilden för förstoring)

Världens största bibliotek och kulturarvsorganisation Library of Congress har börjat lägga ut delar av sina bildsamlingar på fotodelarsiten Flickr The Commons. I deras samlingar finns också bilder tagna i Sverige. Gör man en sökning på "sweden" får man 151 träffar. Den första av alla dessa bilder visar min gamla hemstad Helsingborg. Det är en härlig bild ifrån svunna tider. Library of Congress har försett bilden med lite fakta. Bilden påstås vara tagen någon gång mellan 1890 och 1900 och ska, innan felet nyligen upptäcktes, återge den danska staden Helsingborg..!!

Som gammal helsingborgare kan man inte annat än bli intresserad av hur staden såg ut på den tiden, vem som tagit bilden och framför allt vilket år bilden togs. Av den anledningen har jag ägnat någon timme åt att försöka årsbestämma bilden så att Library of Congress kan korrigera sina uppgifter. Vad är det då den visar?

Först och främst är den tagen ifrån hamnens vågbrytare, den sk Parapeten som blev färdigbyggd 1892. Vi ser också att mitt gamla gymnasium, Nicolaiskolan, som byggdes mellan 1895 och 1898 ännu inte var färdigbyggd. Däremot är det högresta Rådhuset byggt, vilket gjordes mellan 1892 och 1896. Av detta kan vi konstatera att bilden bör vara tagen någon gång mellan sent 1895 och 1898. "So far so good!" Pusselbiten som till slut blev avgörande för att fastställa årtalet är det oansenliga gråbruna 2-våningshuset med snedtak som står till höger om rådhuset på den plats där den till häst ridande Magnus Stenbock, också kallad Måns Bock, står staty på Stortorget. Statyn kom på plats 1901 som hyllning till Stenbock som befriade Skåne från danskarna 1710.

Men åter till det lilla huset som på denna bilden visar hur det såg ut på 1880-talet! Detta är det gamla rådhus som var i bruk under nära 100 år fram tills dess att det nya rådhuset stod klart. Det revs under senare delen av 1897.

Voilà, så då kan vi med säkerhet slå fast att bilden över Helsingborg blev tagen 1897. Att döma av de flanerande människornas och båtpassagerarnas lätta klädsel och solparasoller vågar jag påstå att bilden togs någon gång mellan juni och augusti det året!

Till sist kan jag inte frånhålla någon att avnjuta dikten om Magnus Stenbocks bravader mot dansken som blev införd i Öresunds-Posten i samband med att statyn invigdes.

Ain redi skaunsker bonnapaug
De va ju pau de vised ad vi såde
Den gången illa i'ed, ska ja si,
Å här i lanned va ain fali låde
For de ad kongen bara velle kri;
Å nor han sau blai sla'n der ve Poltava,
Sto' danskarne ve Rau å s'or å gava.

Dai trodde ju, begrips,dai skolle ta voss
Som ain pris snus, men der blai anned au!
Nor Stenbock kom å sa'e: 'Pauga! la voss
Gau man au huse å försöga pau,
Om inte vi inu ain gång kan qväsa'n
Sau allri mair han hid tor sticka näsan'.

Å jo gu geck de varre än ain trodde,
Fast paugana dai kom me träsko pau
Å pels å löna huer, for dai gnodde
Den vrene dansken baude gul å blau,
Sau allri si'n han mair trott se hidöfver.
De' faur ain si, va redi bra manöver!

Män som hatar kvinnor på internationella kvinnodagen

Women is losers
Women is losers
Women is losers, Lord, Lord, Lord!!!
So now I know you must-a know
Lord, it's true
Men always seem to end up on top

Janis Joplin, 1968

Det var först efter att vi hade sett filmatiseringen av Stieg Larssons bok som ironin slog till med full kraft! Här hade vi, i en helt utsåld biografsalong, köpt några timmars underhållning med en handling och scenografi som vilken annan kväll som helst kan få den mest hårdhudade att emellanåt vilja blunda. Nu var det inte bara vilken dag som helst. Det var den internationella kvinnodagen och kontrasterna kan inte göras starkare!

Jag har läst triologin och tyckte dom var både spännande och olik många andra svenska kriminalsagor. Jag har också sett fram emot filmatiseringen. Men upplevelsen av vad som fastnat på film av den mer än 560 sidor tjocka pocketboken var stark. En från början bisarr berättelse, som smetades ut över många sidor, hade i sin koncentrerade filmatiserade form antagit vidriga proportioner i kvinnoförakt.

Jag vill vara tydlig med min uppfattning om att filmen inte är dålig. Den är inte spekulativ, utan återger en historia som tyvärr allt för många kvinnor får och har fått genomlida. Skådespelarna är trovärdiga och har lyckats med att hålla dialogen långt ifrån den vanliga svenska tafatta "kriminaldialogklichén". Ett genidrag har varit att ge Peter Haber rollen som Martin Vanger. Med bilder av honom på näthinnan som Sunes pappa eller som den förargelsebefriade Martin i Beckfilmerna får han oss att tappa andan...., jag säger inte mer!

Inför frågan ifall jag rekommenderar dig att se filmen är jag trots allt kluven. Svaret måste bli att trots ett bra regihantverk, bra skådespelarprestationer och en spännande story kunde jag gärna haft filmen osedd, åtminstone på internationella kvinnodagen!

Näringslivschefens dilemma

You tell me lies that you believe
You say its the real thing
I can see how you've deceived
I know what's happening
And seeing is believing
'til you find out that you're blind

Asia, 1981

Tidningar, Tv-nyheter, alliansregeringen, oppositionen, företaget, GM, de anställda och vi övriga - alla har vi en uppfattning om Saab dessa dagar. Min egen uppfattning kommer här i form av ett eget kåseri:

Som kommunstyrelsens talesman för näringslivsfrågor hade han blivit inbjuden att tala på IF Metalls lokalföreningsmöte. Mötet hade blivit extrainsatt med anledning av den oroväckande utvecklingen som drabbat kommunens främsta arbetsgivare. Fler än 4000 arbetstillfällen står och faller med ägarens beslut att stänga fabriken eller inte. För kommunen skulle en nedläggning påverka hela regionens fordonsrelaterade industris möjlighet att överleva. Som näringslivschef i en socialdemokratiskt styrd kommun var förväntningen på hans budskap tydlig. Ett annat budskap än att fördöma ägarna och regeringens bristande vilja att skjuta till skattefinansierade medel var inte att vänta. Samtidigt måste han tillsammans med den övriga kommunledningen framstå som handlingskraftig för att påverka och hitta lösningar.

Han hade haft 12 timmar att förbereda sitt tal och hade våndats över vilket budskap han skulle ge. Ju längre tiden gick desto mer kluven för uppgiften hade han blivit. Hans inre strid stod emellan tre parter, nämligen det politiska uppdraget, hjärtat och hjärnan. Att inte ge åhörarna det självklara budskapet vore att begå politiskt självmord. Naturligtvis hade han omsorg om de anställda och deras familjer som vid en nedläggning skulle gå en oviss framtid tillmötes. Samtidigt stod det klart för honom att ifall ett företag med professionella ägare inte lyckats driva verksamheten med vinst under flera decennier så är utsikterna mikroskopiska att ett statligt ägande, finansierat med skattepengar skulle lyckas. Han stod med andra ord inför ett delikat dilemma. Vilket budskap han än kom med skulle han inför sig själv framstå som en hycklare. Men som politiker hade han många gånger tidigare fått tumma på sin egen övertygelse för att vinna politiska poäng och väljare. Talet till IF Metalls medlemmar skulle inte heller denna gång ändra det faktum.

Vid midnatt blev han klar med sitt budskap som till stora delar skulle få ett känslomässigt uttryck. Naturligtvis skulle han ge sina lyssnare det som man kommit för att höra, att regeringen är passiv och av ideologiska skäl ovillig att rädda företaget, att han själv och kommunen tagit initiativ till samtal med regeringens företrädare samt att han haft kontakter med företagets internationella fackliga organisationer. Han skulle också beskriva de negativa effekterna av vad en nedläggning skulle betyda för kommunen och dess invånare. Bilden av kommunen efter att fabriken stängts skulle målas i gråa nyanser såsom ökad arbetslöshet, utflyttning, sämre social service och ökad kommunalskatt.

Talets avslutning skulle däremot innehålla den enda ingrediens som återstod för att inte öka på det egna självföraktet, nämligen hoppet om en lösning. Han skulle gjuta lite olja på ovisshetens vågor samtidigt som han tillsvidare gav sig själv och kommunledningen ytterligare en tidsfrist inför det för honom logiska resultatet av situationen. Frågan för honom var inte om, utan när fabriken läggs ner.

Förändringsarbete vs. Maratonlopp

It's been a hard day's night
And I've been working like a dog
It's been a hard day's night
I should be sleeping like a log

Beatles, 1964

I näringslivet pågår febrila ansträngningar för att anpassa verksamheter efter den pågående lågkonjunkturen. En inte helt lätt uppgift med tanke på att ett framgångsrikt förändringsarbete inte ”snyts ur näsan”.

I april springer jag mitt sjunde maraton, denna gång i Boston. Med anledning av rubriken tänkte jag likna ett framgångsrikt förändringsarbete med förberedelserna inför ett maratonlopp. Till att börja med kan vi konstatera att den uppenbara skillnaden med liknelsen är att maraton är en extrem individuell sport medan ett företags förändringsarbete kan påverka många tusen medarbetare, som behöver gå eller snarare springa i takt. Om vi för en stund glömmer den uppenbara skillnaden och istället belyser vad som är gemensamt kan förhoppningsvis liknelsen göra tydligt vad som krävs för att lyckas med förändringsarbetet.

Ett förändringsarbete består av två delar: Strategi och Implementering. Strategiförklaringen i ena fallet kan vara ett träningsprogram för att en person som aldrig tidigare sprungit längre än 5km ska lyckas med 42km under 4 timmar. För företaget beskriver strategin mål, tillvägagångssätt och vad som krävs av ett förändringsarbete som påverkar en hel organisation.

En gemensam erfarenhet som såväl löpare som företagsledningar ofta gör är tyvärr att lovande strategier aldrig får önskad effekt. Anledningen beror i de flesta fall på bristfällig implementering, mao den interna processen och nödvändiga åtgärder som ska få strategin att leva.

Det som ofta sker är att chefer, och för den delen också löpare, som står inför en stor förändring/ utmaning formulerar om strategin/träningsprogrammet, flyttar runt medarbetare/planerar om träningstider och eliminerar ineffektivitet/lättja. Sen väntar man tålmodigt på att resultatet ska visa sig, bara för att bli gruvligt besvikna för att man misslyckats med att förbereda medarbetarna/kroppen på förändringen.

Det finns normalt sätt fem djupt rotade hinder till att genomförandet av strategier misslyckas. Det första är att ledarstilen bygger på en ”top-down” eller ”låt gå-mentalitet” snarare än engagemang, delaktighet och uthållighet. Med mindre än att detta hinder undanröjs kommer inte heller övriga att kunna överbryggas.

Andra hinder är: otydlig prioritering, svag vertikal internkommunikation, dålig koordinering över funktionsgränser och avdelningar samt otillräcklig genomförandekraft bland linjechefer. För löparen motsvaras dessa svagheter i huvudsak av: ”det fixar sig alltid…”, oregelbunden träning, otydlig målbild, bristande förståelse från sin partner/familj samt bristande vilja när träningen tar emot.

Det är som engelsmannen säger; ”Soft is hard”!
Att genomföra större och dessutom uthålliga organisatoriska/livsstils-förändringar är svårt. Det är lätt att glömma bort den mjuka sidan bland alla påtagliga aktiviteter. Risken för ett misslyckande ökar.

På samma gång som att maraton är en påtaglig fysisk sport spelar den mentala delen en avgörande roll. Trots hundratals träningsmil i benen blir man inte en framgångsrik maratonlöpare förrän man lärt sig att övervinna kroppslig smärta med hjälp av mental styrka.

Den mentala styrkan i en organisation är inget som kommer gratis. En planerad förändring måste föregås av en tydligt kommunicerad och av medarbetarna ”köpt” målbild som klart avviker från nuläget. Ansvariga för förändringen måste bevisa att man har rätt strategi och att man är rätt ledare att genomföra den. Risken är annars att den initiella tveksamheten som föregår all förändring förstärks och att misstro utvecklas, vilket är en säker väg till misslyckande.

Idag står förhoppningsvis förändringsarbete högt upp på dagordningen/nyårslöften bland såväl företag som medarbetare. Åtgärder för att reducera löpande utgifter, stärka kassaflödet, säkra kapital genom minskade utdelningar, minska lånebördan samt bemanningsoptimering bör varje företag redan ha implementerat. Vad företag nu behöver göra, i rådande ekonomiska omständigheter, är att ta fram tänkbara alternativa strategier som tar höjd för framtida sannolika, men också mindre troliga, scenarier. För maratonlöparen motsvaras detta av en strategi och en genomförandeplan för att klara de 42km på 3 timmar.

The pressure is on!

Set me on my destination
Point me the way to my position
What's the meaning of my mission
I have made my decision clear
I don't need another reason

Thin Lizzy, 1981

Sällan eller snarare aldrig förr har en nytillträdd ledare haft så stora globala förväntningar på sig som Barack Obama. Efter att ha surfat runt i olika världsdelar konstaterar jag att en förkrossande majoritet av oss som bebor planeten, med undantag för ett antal extrema fundamentalister, önskar honom lycka till.

Kommer han att lyckas med att återupprätta förtroendet för en stark amerikansk ekonomi och etik, något som i sin tur skapar förutsättningar för andra länders ekonomiska utveckling? Eller kommer vi att få se ett USA och en västvärld som i framtiden får förutsättningarna givna österut från bl a Kina? Time will tell!

Ingen har väl missat bilderna då Obama svor eden i Washington. Däremot har du sannolikt inte sett följande bilder som togs samma dag såväl i Washington som i andra världsdelar.

Detta är en satellitbild av ceremonin kl 11:19 och visar Washington D.C.'s National Mall med Capitolium överst och Washington Monument nederst. "Bisvärmarna" är människor!

Det var troligtvis svårt att få en glimt av den nya presidenten. Däremot var det inget fel på glädjen och patriotism.

Allt måste klaffa! Här är "körschemat" för installationsceremonin.

Obama blir "insvuren" som USA's 44:e President medan hans fru Michelle håller bibeln och döttrarna Malia och Sasha ser på.

Irakier bevittnar installationen på ett café i Bagdad.

Samtidigt på en restaurang i Kabul blir de afghanska gästerna vittne till presidentinstallationen.

Ett antal invånare i de fattiga Kiberakvarteren i Kenyas huvudstad Nairobi följer ceremonin.

En U.S. navy officer på militärbasen Guantanamo Bay på Kuba byter ut bilden av den före detta presidenten George W. Bush med bilden av den nyinsvurna Obama.

President Barack Obama signerar, efter att ha blivit USA's President, sin första akt som proklamerar en ny nationell helgdag för "Förnyelse och försoning och uppmaning till alla amerikaner att tjäna varandra".

Efter installationen lämnar fd President George W. Bush i helikopter Capitolium och Washington D.C. för en ny tillvaro.

Nyinflyttad President

Vote for me, vote for me
I want the nomination for the Presidency
Vote for me, vote for me
If I am elected, this is how it will be

I'll cut your tax in half
I'll make the Russians laugh
I'll feed the hungry people everywhere
I'll bring the railroads back
New trains and new track
From Waikiki to old Deleware

Vote for me, vote for me
I want the nomination for the Presidency
Vote for me, vote for me
If I am elected, this is how it will be

I'll give Detroit one year
New cars that run on beer
Or anything except gasoline
I'm looking to the sun
More power for everyone
And the cleanest sky that you've ever seen
I'm not going to kid you, there's a lot to do
Little can I promise, it's really up to you
But if we all work together
And I think we can
And if you want some new ideas
Then I'm your man

Vote for me, vote for me
I want the nomination for the Presidency
Vote for me, vote for me
If I am elected, this is how it will be

I'll work for global peace
And the sweet release
Of the love and human kindness in us all
I would give all I've got
You just give me a shot
Somehow, I know that I can win the fall

Chicago, 1977

Chicago var ett av mina absoluta favoritband under 70-talet med sin typiska sättning av blås och komp. Tillsammans med Blood, Sweat & Tears stod dom för en egen karaktäristisk musikstil. En av deras låtar "Vote for me" är fortfarande efter dryga 30 år högaktuell med en underbar text.

Missförstå mig inte! Det är inte min mening att verka cynisk inför det faktum att Barack Obama svurit eden som USA's President. Av kandidaterna kan jag inte tänka mig en bättre person än Barack att anta den gigantiska utmaningen där resultatet, oavsett om förväntningarna infrias eller inte, kommer att få globala följder. När t om stora delar av de konservativa väljarna och deras företrädare sluter upp bakom honom finns förutsättningar för "Change".

Från Baracks installationstal har jag valt ut några citat som jag särskilt gillar. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av hur väl han förvaltar det enorma förtroende han skaffat sig. Tipset att skillnaden i ledarskap och utförande, jämfört med George W. Bush, lär bli gigantisk är inte annat än en lågoddsare!

Today I say to you that the challenges we face are real, they are serious and they are many. They will not be met easily or in a short span of time. But know this America: They will be met.

Rather, it has been the risk-takers, the doers, the makers of things -- some celebrated, but more often men and women obscure in their labor -- who have carried us up the long, rugged path towards prosperity and freedom.

And for those who seek to advance their aims by inducing terror and slaughtering innocents, we say to you now that, "Our spirit is stronger and cannot be broken. You cannot outlast us, and we will defeat you."

To those who cling to power through corruption and deceit and the silencing of dissent, know that you are on the wrong side of history, but that we will extend a hand if you are willing to unclench your fist.

To those leaders around the globe who seek to sow conflict or blame their society's ills on the West, know that your people will judge you on what you can build, not what you destroy.

Our challenges may be new, the instruments with which we meet them may be new, but those values upon which our success depends, honesty and hard work, courage and fair play, tolerance and curiosity, loyalty and patriotism -- these things are old.