Sportlov och klimatförändringens effekter på ett lands BNP

Familjen kom hem från Österrike i lördagsnatt efter en veckas skidåkning i Saalbach - Hinterglemm. Förutom att skinnet i våra ansikten har ändrat kulör så stramar det lätt efter 6 dagars sol och blå himmel. En med andra ord rätt angenäm semester. Inför resan följde vi snötillgången via nätet. Länge såg det ut som om vi skulle få nöja oss med 20 cm i pisterna, vilket knappt skulle räcka för att dölja stubbar och sten. Två veckor innan vi for kom den välsignade snön i form av ytterligare 50 cm varför det åtminstone på skidortens hemsida stod att läsa att det nu fanns 70 cm snö i backarna. Det lät mer betryggande. Vi anlände på lördagseftermiddagen och konstaterade snabbt att våren anlänt till dalen. Med +10 grader och en sol som gick ner bakom Zwölferkogel kunde det varit en aprilkväll. Vår husfru på pension Agnes beklagade sig att hon aldrig upplevt en sådan snöfattig säsong som denna och hoppades innerligt att vi trots efter 150 mils körning skulle få uppleva bra skidåkning. Och det fick vi!

Trots avsaknaden av jungfrulig fallen nysnö "en masse" fick vi perfekt pistade backar och som sagt ett strålande väder. Att sedan sydbackarna ner mot byn skiftade i grönt adderade bara känslan av april.

Men ändå, det fick mig att fundera över vilka effekter en möjlig klimatförändring skulle få på ett land som Österrike. Landets viktigaste näringsgren är turism som står för en överväldigande del av tjänstesektorns 220.000 sysselsatta. Av Österrikes BNP om 232 miljarder Euro utgör turismen 10% , vilket ska jämföras med Sveriges 2,5%. Om vi antar att antalet turister fördelar sig med 2/3 till vintersäsongen utgör detta 7% av landets BNP, eller 150.000.000.000 SEK!

Den retoriska frågan är naturligtvis vilka effekter en global klimatförändring, med en i Europa förhöjd medeltemperatur, skulle få för ett land som Österrike?

En författares våta dröm

En författares mardröm måste vara att inte bli läst medan en författares dröm måste vara att få träffa sina läsare. Jag får ibland frågan om varför jag skriver en blogg och dessutom under pseudonym? Vad tjänar det till och till vem riktar jag mig? Jag måste erkänna att min blogg är utan större ambitioner. Den enkla sanningen är nog allmän skrivklåda, en klåda jag haft sedan 1971 då jag började skriva dagbok vilket för övrigt är en riklig ”kom-ihåg-källa” till dagar som gått. Så man kan väl säga att jag accepterat att leva en författares mardröm!

Döm om min förvåning då jag härom veckan fick uppleva en författares våta dröm, nämligen att få träffa en helt främmande person som dessutom spontant berättar att hon, Lotta, läser och följer min blogg.

Vi hade ovetandes om varandra hamnat på samma fest. Jag stötte ihop med henne i början av kvällen och hälsade som hastigast, utan att på något vis avslöja min pseudonym. Det var först senare på kvällen som Lotta kunnat lägga pusslet och insett vem som skriver bloggen hon regelbundet följer. Jag blev minst sagt förvånad då hon ställde frågan ifall jag var ”Totte Björre”? Att hon dessutom gav konstruktiv kritik till en av mina texter gjorde mig än mer förvånad, glad men framför allt ödmjuk inför tanken att någon verkligen läser och har synpunkter på det jag skriver.

Det var så nära the Pulitzer Prize jag någonsin kommer att komma! Tack Lotta för vetskapen att jag åtminstone har en läsare. Nu återstår utmaningen att kunna behålla dig som läsare!