Sportlov och klimatförändringens effekter på ett lands BNP

Familjen kom hem från Österrike i lördagsnatt efter en veckas skidåkning i Saalbach - Hinterglemm. Förutom att skinnet i våra ansikten har ändrat kulör så stramar det lätt efter 6 dagars sol och blå himmel. En med andra ord rätt angenäm semester. Inför resan följde vi snötillgången via nätet. Länge såg det ut som om vi skulle få nöja oss med 20 cm i pisterna, vilket knappt skulle räcka för att dölja stubbar och sten. Två veckor innan vi for kom den välsignade snön i form av ytterligare 50 cm varför det åtminstone på skidortens hemsida stod att läsa att det nu fanns 70 cm snö i backarna. Det lät mer betryggande. Vi anlände på lördagseftermiddagen och konstaterade snabbt att våren anlänt till dalen. Med +10 grader och en sol som gick ner bakom Zwölferkogel kunde det varit en aprilkväll. Vår husfru på pension Agnes beklagade sig att hon aldrig upplevt en sådan snöfattig säsong som denna och hoppades innerligt att vi trots efter 150 mils körning skulle få uppleva bra skidåkning. Och det fick vi!

Trots avsaknaden av jungfrulig fallen nysnö "en masse" fick vi perfekt pistade backar och som sagt ett strålande väder. Att sedan sydbackarna ner mot byn skiftade i grönt adderade bara känslan av april.

Men ändå, det fick mig att fundera över vilka effekter en möjlig klimatförändring skulle få på ett land som Österrike. Landets viktigaste näringsgren är turism som står för en överväldigande del av tjänstesektorns 220.000 sysselsatta. Av Österrikes BNP om 232 miljarder Euro utgör turismen 10% , vilket ska jämföras med Sveriges 2,5%. Om vi antar att antalet turister fördelar sig med 2/3 till vintersäsongen utgör detta 7% av landets BNP, eller 150.000.000.000 SEK!

Den retoriska frågan är naturligtvis vilka effekter en global klimatförändring, med en i Europa förhöjd medeltemperatur, skulle få för ett land som Österrike?