Tid - vår mest värdefulla valuta
Days are numbers
Watch the stars
We can only see so far
Someday, you'll know where you are
The Alan Parsons Project, 1979
När jag går igenom mina musikhjältars låttexter konstaterar jag att de existentiella och sökande texterna ofta är återkommande. Insikten om det egna jagets blygsamma betydelse utmed världsalltets tidslinje väcker frågor om vad textförfattaren, du och jag tycker är viktigt och hur vi väljer att använda den tid vi har.
Fastän vi för närvarande upplever en världsomfattande finanskris påstår jag att ”tid” är den mest värdefulla valuta vi har. Eftersom dina och mina tillgångar av ”tid” är en ändlig valuta känns det angeläget att stanna upp och reflektera över hur vi bäst bidrar som individer och medmänniskor till att addera värde till livet bortom en själv, det egna egot eller egna ekonomiska intressen. Låter det pretentiöst?
Visst vill vi alla uppleva framgång i våra liv. Men vad är då framgång? Framgång mäts ofta med mått som vår omgivning sätter. Men kanske är det viktigare att vi själva anger måttet för vår framgång. Det måttet, tror jag, heter tillfredsställelse av att upptäcka och få använda de anlag och talanger du och jag har blivit utrustade med och samtidigt leva i samklang med våra värderingar.
Under hösten har jag ofta återkommit till ett citat vars innebörd och konsekvenser blir allt tydligare för mig, det lyder: ”If you don´t have passion, forget about the visions”. Alltså, du kan glömma dina visioner ifall du inte känner en passion att genomföra dem och samtidigt, utan passion får du heller inte några visioner!
Så vart leder mina till synes fragmenterade tankar? Tro’t eller ej, meningen var inte att förvirra dig bortom sans och redlighet utan att helt enkelt få ställa tre, i allra högsta grad, personliga frågor till dig men också till mig själv:
1. Hur adderar du och jag värde till livet bortom oss själva?
2. Använder vi de anlag vi blivit utrustade med på ett klokt och effektivt sätt?
3. Avsätter du och jag tillräckligt med tid för att känna oss tillfredsställda med resultatet?
Watch the stars
We can only see so far
Someday, you'll know where you are
The Alan Parsons Project, 1979
Tänkte bli en smula djupare och reflekterande med dagens bidrag än vad mina senaste texter varit.
När jag går igenom mina musikhjältars låttexter konstaterar jag att de existentiella och sökande texterna ofta är återkommande. Insikten om det egna jagets blygsamma betydelse utmed världsalltets tidslinje väcker frågor om vad textförfattaren, du och jag tycker är viktigt och hur vi väljer att använda den tid vi har.
Fastän vi för närvarande upplever en världsomfattande finanskris påstår jag att ”tid” är den mest värdefulla valuta vi har. Eftersom dina och mina tillgångar av ”tid” är en ändlig valuta känns det angeläget att stanna upp och reflektera över hur vi bäst bidrar som individer och medmänniskor till att addera värde till livet bortom en själv, det egna egot eller egna ekonomiska intressen. Låter det pretentiöst?
Visst vill vi alla uppleva framgång i våra liv. Men vad är då framgång? Framgång mäts ofta med mått som vår omgivning sätter. Men kanske är det viktigare att vi själva anger måttet för vår framgång. Det måttet, tror jag, heter tillfredsställelse av att upptäcka och få använda de anlag och talanger du och jag har blivit utrustade med och samtidigt leva i samklang med våra värderingar.
Under hösten har jag ofta återkommit till ett citat vars innebörd och konsekvenser blir allt tydligare för mig, det lyder: ”If you don´t have passion, forget about the visions”. Alltså, du kan glömma dina visioner ifall du inte känner en passion att genomföra dem och samtidigt, utan passion får du heller inte några visioner!
Så vart leder mina till synes fragmenterade tankar? Tro’t eller ej, meningen var inte att förvirra dig bortom sans och redlighet utan att helt enkelt få ställa tre, i allra högsta grad, personliga frågor till dig men också till mig själv:
1. Hur adderar du och jag värde till livet bortom oss själva?
2. Använder vi de anlag vi blivit utrustade med på ett klokt och effektivt sätt?
3. Avsätter du och jag tillräckligt med tid för att känna oss tillfredsställda med resultatet?
Etiketter: Tottes funderingar
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home