Sailing

I am sailing, I am sailing
home again 'cross the sea.
I am sailing, stormy waters
to be near you, to be free

Rod Stewart, 1975




Helgen har gått i vattnets och båtarnas tecken. Man kan väl också säga att det varit en kontrastrik helg avseende valet av flytetyg!

I fredags fick jag möjlighet att segla en av världen snabbaste segelbåtar, HiQ’s 60-fots trimaran. Vill du veta mer om båten kan du läsa min blogg från fjolårets segling, http://tottebjorre.blogspot.com/2006_08_01_archive.html.

Till skillnad från förra årets segling bjöd fredagsvädret på blygsamma 8-9 m/s. Men med 550 kvadratmeter segelyta går det att få fart på 5 ton ändå. Vi loggade 20.3 knop. Gör om det med en enskrovsbåt!

Hittills i år har båten satt nytt rekord på sträckan Helsingfors – Tallin med 1 tim 46 min, vilket är 1 timme snabbare än tidigare rekord. Kommande seglingar blir Göteborg Offshore Race och Tjörn Runt. Dessutom kommer man att försöka slå ett antal nya hastighetsrekord.

Besättningen som i fjol seglade upp båten från Karlskrona till Nynäshamn, efter att jag hade varit ombord, berättade om en makalös segling med optimala vindförhållanden. Det tog dom 7,5 timmar och då handlar det om nattsegling med en snittfart på 32 knop!

Som sagt, helgen fortsatte till sjöss. På lördagsmorgonen gick 4/5-delar av familjen samt min syster Helena och Roland ombord på M/Y Agda i Fjällbacka. Hon är i år en 100-årig dam, bördig från Råå och som skeppare Rune Berglund förvärvade 1966. Trots sin ålder hävdar Rune att ”den gamla damen är pigg som attan och att hälsan aldrig varit bättre”. Dessutom kan vi intyga att hon tack vare några skönhetsoperationer är vackrare än någonsin. Jämför gärna bilderna på dagens Agda med hur hon såg ut på 30-talet!

Förutom Rune bestod också besättningen utav Mats som var vår högt uppskattade kock ombord. Tillsammans med västkustens underbara skärgård och ett annalkande högtryck utgjorde detta ramen för en sent inkasserad 50-års present från Helena & Roland. Vi har under två år försökt få till det hela men fått ställa in pga väderlek. Men nu skulle det äntligen ske!

I solsken gick vi söderut genom Hamburgsund för att sen vända norrut mot Vedholmen. Medan Mats förberedde lunchen gick vi övriga på upptäckt. Därefter gick vi till Lyngö där Rune ville visa oss exempel på havets krafter. För något år sedan hade han i samband med stormen Gudrun noterat hur ett stort klippblock på omkring 5 ton hade förflyttats flera meter. Senaste gången han besökte platsen så hade blocket stått på kant. Nu kunde vi se nygjorda skrapskador i den omgivande graniten efter hur blocket som med hjälp av havet åter ändrat läge.

Ifrån Lyngö gick vi via Pinnö till nordvästra delen av Otterön och fann en klipphäll strax intill en snäckskalsstrand. Medan Mats förberedde middag bestående av Bengans fisksoppa passade jag på att byta om till löpträning. Otterön är rätt stor och erbjuder såväl stränder, klippor, ljungheder, tät vegetation, raviner och betesmark. Det blev mao mer terränglöpning än asfaltsnötning. Efter en timmes löpning kändes det underbart att få dyka från klipporna innan Mats kallade till sittning. Skymningen sänktes över sällskapet och så småningom kröp vi ner i bingen.

Efter frukost gick vi allihop runt över ön till de bryggor och samling av hus som kallas Kristinelund. Här finns bl a ett naturligt ”snäckskalssandtag” som man tidigare använde för att blanda tillsammans med hönsfoder. Efter nya bad och uppvisning i ”synchronized swimming” som hade gjort Ester William grön av avund lade vi ut och gick i gassande solsken söderut till Musön. En ny ö-vandring genomfördes, bland gamla stenbrott, till en höjd med överblick över ”innanhavet” Musösältan. Väl tillbaka till Agda bjöd så Mats på turens sista måltid bestående av kallskuren torkat oxkött och fläskkött, gudomlig sallad, dadlar, hembakat bröd, getost, Camembert och Brie.

Ifrån Musön tog det sen en timme tillbaka till Fjällbacka där vi blev tvungna att ta farväl av Agda, Rune och Mats. Till Rune vill jag säga som Americas Cup skippern Dennis Conner en gång sa: ”Three major factors to consider in a successful crewman are attitude, attitude and attitude.”

Tack Helena och Roland för en underbar 50-års present!